Wow. Jag har precis last Alexandra Nordeborgs resedagbok. Holy shit. Jag ar helt mallos... Hon befinner sig just nu i Ecuador som utbytesstudent precis som jag, och om jag trodde att jag hade det tufft da och da sa ar det ju inget jamnfort med henne! "Svenska skolan har aldrig innan varit en hitt, men har forstar jag verkligen hur mycket jag skall uppskatta min skolgang dar hemma. Har ar det military school, eller det kanns som det i alla fall. Uppstallning, formacion, varje dag. Da en bitch gar runt och kollar om vi har pa oss ratt klader, alltsa ratt skoluniform, om kjolen inte ar for kort, om man har strumpbyxor eller strumpor, och sa att man inte har sminkat sig for mycket. An sa lange har de varit ganska snalla mot oss utbytesstudenter, men en del elever fick inte vara med pa gymnastiklektionen bara for att de inte hade ratt shorts pa sig. Det ar helt sjukt". Sedan fortsatte hon beratta om olika platser hon har besokt, smakupplevelser, manniskor, kulturer och sa vidare. Det var verkligen haftigt att lasa!
Pa ett satt fick det mig att kanna mig som om jag inte far ut det jag borde av att bo i ett i-land som utbytesstudent. Jag ar namligen valdigt intreserad av u-lander, fattigdom, olika kulturer och sa vidare. Jag planerar till exempel pa att bo i Afrika under ett halvar efter skolan och volontararbeta. Anyway, det slog mig sedan att det mesta ar annorlunda har med. Inte alls pa samma satt som for Alexandra, men inget ar som Sverige kan jag medela.
Allt ser annorlunda ut. Husen, vagarna, klimatet, kladerna, maten, hela livsstilen. Allting smakar annolunda, allt doftar annoulunda, alla pratar annorlunda, alla beter sig annorlunda och ingen forstar hur det gar till dar jag bor. Det ar lika svart att forklara Sverige med midsommar, gasalopp, lucia, julbord, ja allt, som det ar att forklara Quebec for er dar hemma. Det jag skriver i min blogg ar bara en liten del av mina upplevlser har. Jag moter nya skillnader och utmaningar varje dag men jag tror inte att det ar det som hela denna upplevelsen gar ut pa. Det handlar inte om vem som far uppleva flest saker eller vem som far marka storst skillnader. For mig ar detta aret en chans att fa utvecklas pa. Den ar en chans att uppleva nagot nytt, att fa ta tag i problem pa egen hand, att utmna sig sjalv och att inte vara radd for konstiga traditioner som inte ar som hemma. Det ar en chans for mig att visa att jag klarar av det, att jag som 17-aring i en helt frammande mijlo kan anpassa mig och kan uppskatta det som erjuds har i stallet for att se ner pa det eftersom det inte ar som hemma.
Jag har tagit mig igenom ratt manga tuffa saker under mina forsta 4 manader har i Quebec. Det har absolut inte vara en dans pa rosor. Jag kommer ihag kulturchocken i borjan till exempel. Jag grat varje dag i en vecka och jag ville inget annat an att aka hem. Jag kande mig inte stark nog och jag kande mig sa javla korkad rent ut sagt som hade begett mig till ett annat land helt sjalv i ett ar. Var jag dum i huvudet eller?! Men nu efter fyra manader nar jag kanner mig sakrare med spraket, nar jag har borjat anpassa mig och framfor allt har fatt lov att byta vardfamilj sa kanner jag mig starkare an nagonsin. Folks asikter om mig bryr jag mig inte om over huvudtaget, folks blickar maker jag inte lange. Jag har tagit mig igenom sa mycket har som jag aldrig trodde att jag skulle klara av, och jag har gjort det sjalv. Jag har fatt jattemycket stod hemifran, verkligen jattemycket, fran en helt fantastisk familj och ni vet hur ycket det betydde for mig. Men jag har fortfarande varit sjalv har, och inget har gatt till som hemma. Man ser inte pa tonaringer som "nastan vuxna" har utan som barn, sa jag blev behandlad som ett sadant. Folk litade inte pa att jag kunde ta ratt beslut eller att visste vad jag ville. Jag kande mig helt arligt diskriminderad.
Nu ar jag sa stolt over mig sjalv for att ja har tagit fighterna och for att jag har vuxit sa otroligt mycket efter bara 4 mander. Tack till alla manniskor som har hjalp mig att gora detta aret mojlit, det ar verkligen inte alla som far en sadan har fantastisk chans.
tisdag 30 december 2008
Busy, busy, busy...
Denna veckan har varit helt galen! Jag har haft saker som har hant hela tiden. Jag har akt skidor, varit pa ett antal middagar, traffat jattemycket nytt folk, bakat lussebullar, shoppat, simmat, fikat och sa vidare. Igar bestamde jag mig for att inte hanga med och aka pulka utan stanna hemma och andas lite. Jag har inte haft nagon tid alls att skriva i min dagbok sa den uppdaterade jag igar. Sedan spelade jag gitarr, bakade lite kladdkaka och tog det lugnt helt for mig sjalv. Det var precis vad jag behovde! Missforsta mig ratt, jag har haft en underbar tid har i Trios Rivieres med min nya vardfamilj och mitt nya umgange, men ibland behover man lite tid for sig sjalv.
Sa jag tog formiddagen for mig sjalv, da ringde jag ocksa och snackade lite skit med Frida! Henne har jag inte pratat med (via telefon) sedan jag kom hit. Fyra manader utan det... Det var jattemysigt i alla fall. Alskar dig vannen<3 Jag pratade ocksa med Mamma och Emma. Lika underbart varje gang. Massor av karlek till mina fantastiska manniskor i Sverige<3
Sedan pa eftermiddagen var det full rulle igen. Forst tog jag en shoppingtur med Hannahpanna och sedan var det middag hos Marie-Josées kompis. Det var jattetrevligt precis som alltid, jag alskar hennes umgange. De ar som varsta sex and the city ganget och har massor av skitsnack att babbla av sig med sina tjejkompisar till. Jattetrevlig middag! =)
Igar markte ocksa en liten skillnad med Sverige och Kanada. Det ar de dar smasakerna som ar roliga att komma ihag sa jag tankte skriva ner den medan jag fortfarande har den i huvudet! Marie-Josée fragade mig om vi fallde ner toalettlocket efter oss i Sverige. Joo, det gor vi, svarade jag. "Gor inte det ar du snall Stina. Vi gor inte det har och jag tanker inte pa att det ar nedfallt ibland..." Okej, ska forsoka komma ihag det!
En liten parantes till bara innan jag avslutar dagens inlagg ar att varje gang folk far reda pa vart jag bodde innan sa far jag reaktionen "Oh Gud, stackars liten..." Sa kul var det i den forra byn jag bodde i. Thank God att jag fick ordning pa allt till slut. Nu nar allt ar som det borde vara sa kan jag antligen njuta av mitt utbutesstudentar!
Nu ska jag och Marie-Josée (min vardmamma for er som inte har fattat det an) kolla pa The Notebook och sedan ska vi laga middag tillsammans. Att laga middag och att dricka Marie-Josées goda kaffe har blivit lite varan grej. Jag alskar det! =)
Puss och kram pa er dar hemma, och god fortsattning!
Sa jag tog formiddagen for mig sjalv, da ringde jag ocksa och snackade lite skit med Frida! Henne har jag inte pratat med (via telefon) sedan jag kom hit. Fyra manader utan det... Det var jattemysigt i alla fall. Alskar dig vannen<3 Jag pratade ocksa med Mamma och Emma. Lika underbart varje gang. Massor av karlek till mina fantastiska manniskor i Sverige<3
Sedan pa eftermiddagen var det full rulle igen. Forst tog jag en shoppingtur med Hannahpanna och sedan var det middag hos Marie-Josées kompis. Det var jattetrevligt precis som alltid, jag alskar hennes umgange. De ar som varsta sex and the city ganget och har massor av skitsnack att babbla av sig med sina tjejkompisar till. Jattetrevlig middag! =)
Igar markte ocksa en liten skillnad med Sverige och Kanada. Det ar de dar smasakerna som ar roliga att komma ihag sa jag tankte skriva ner den medan jag fortfarande har den i huvudet! Marie-Josée fragade mig om vi fallde ner toalettlocket efter oss i Sverige. Joo, det gor vi, svarade jag. "Gor inte det ar du snall Stina. Vi gor inte det har och jag tanker inte pa att det ar nedfallt ibland..." Okej, ska forsoka komma ihag det!
En liten parantes till bara innan jag avslutar dagens inlagg ar att varje gang folk far reda pa vart jag bodde innan sa far jag reaktionen "Oh Gud, stackars liten..." Sa kul var det i den forra byn jag bodde i. Thank God att jag fick ordning pa allt till slut. Nu nar allt ar som det borde vara sa kan jag antligen njuta av mitt utbutesstudentar!
Nu ska jag och Marie-Josée (min vardmamma for er som inte har fattat det an) kolla pa The Notebook och sedan ska vi laga middag tillsammans. Att laga middag och att dricka Marie-Josées goda kaffe har blivit lite varan grej. Jag alskar det! =)
Puss och kram pa er dar hemma, och god fortsattning!
torsdag 25 december 2008
jul, jul, kanadensiska jul...
Nu ar det den 25e december. Dagen efter allt tjo och stim...
Jag trivs sa bra i min nya vardfamilj att jag var 100% saker pa att jag inte skulle grata, men man ar ju inte gjord av sten trots allt. Pa morgonen ringde jag hem till min familj i Sverige for att onska god jul och for att prata av mig lite med de. Mamma blev jatteglad for vaskan jag hade skickat till henne och Emma blev ocksa glad for underkladerna fran Victoria's secret. Men inte minst blev hon helt utom sig av flygbiljetterna hon fick av mamma och pappa! That's right, i borjan av april kommer min kara syster hit i en vecka! Jag kan inte vanta alltsa, det ska bli sa mysigt att fa hit henne!!
Sedan gjorde jag mig iording och drog till min kompis Hannah, som ocksa ar utbytesstudent och kommer fran Tyskland. Vi bakade tyska julkakor och sedan oppnade vi presenter tillsammans! Jag fick sa himla manga fina saker fran Sverige. Mamma, jag ALSKAR odd molly trojan och jag har redan fatt helt galet manga komplimanger for den, fasten att jag inte har haft pa mig den!! Det ar riktigt sot=). Sedan fick jag massa svenskt godis och mat som aladdin, daim, polly, marabou, bilar, kalles kaviar och knackebrod. Mums! (Jag kan se de dar 10 extra kilona komma mot mig...). Jag fick ocksa ett julpussel och nar jag oppnade det, da brast det for mig. Tararna strommade, men inte for att jag var ledsen utan for att det var sa manga kannslor och intryck som gjorde att det svammade over lite. Mamma och jag sitter namligen varje jul med ett julpussel. Det ar ett nytt varje ar och man ska forsoka lagga var gubbarna pa bilden SER, inte var bilden visar. Sa du har ingen aning om vad du forsoker lagga. Vi brukar sitta sent in pa natten och snacka skit och lagga pussel, det ar lite varan grej, sa det var lite kannsligt att oppna julklappen men jag blev jatteglad! Min vardmamma, Marie-Josée, har lovat att vi ska lagga pusslet tillsammans.
Jag fick lana Hannahs telefon for att ringa Sverige och tacka. Nar jag ringde skrek hela slakten "HEEJ STIINAAA!". Sedan fick jag prata med mamma. Oj oj vad snyftigt det var, men som sagt, det var pa ett bra satt. Jag grat liskom inte "uuuuhuuu vad jag saknar eeeeer" utan mer som "uhuuu vad gulligaaaa ni aaar, jag alskar eeeer!!". Det var jattemysigt att prata med lilla mammas, men ocksa med Jose Gose Tise Tuss (morbror Johan). Snyft snyft, men jag njot hela tiden. Det ar svart att beskriva kannslan... Men tankt dig att du inte har traffat din familj pa 4 manader. Du ar alldeles full av glada minnen och intryck av de. Sa far du hora deras glada roster igen. Du kan inte riktigt na fram hela vagen eftersom du pratar genom en telefon, men eftersom det ar allt du har sa njuter du varje sekund av det. Sedan nar du lagger pa kanner du dig helt utvilad och du tar ett djupt andetag for att smalta alla intryck. Sedan svavar du pa moln resten av dagen.
Nar jag kom hem runt 4-tiden var det ful rulle. Hela slakten skulle komma ikvall, kalkonen var i ugnen, bordet dukat, julmusiken pa och vi packade in de sista julklapparna. Sedan kom hela ganget. Vi var runt 20 pers. Det var de trotta far- och morforaldrarna, den fulla och alltid skamtande morbrorn, smabarnen, foraldrarna och tanagringarna. Precis som det ska vara! Vi satte oss ner och at middag tillsammans, nu ar min franska sa pass bra att jag hanger med mellan skamten och kan vara social och trevlig.
Sedan oppnade vi presenterna. Alla satt i en ring och vi hade en skal med allas namn i. Det namnet som drogs fick ga och hamta en present och ge presenten till respektive. Sedan var det respektives tur att dra ett nytt namn som fick hamta nasta present osv. Jag fick ett par skridskor av min vardfamilj!! Jag hade sagt att jag skule kopa det men no need for that langre=D Sedan fick jag ocksa lite ljus mm till mitt nya rum, lite strumpor och sant. OH! Tack sa mycket for skivorna Sverige, Kings of Leon ROCKS!
Sedan var det dags for den kanadensiska julklappsleken. Alla hade blivit tilldelade en pesron, ett rum och en bokstav. Man skulle da ha tagit med sig en present till personen som skulle passa i rummet och som borjade pa bokstaven. Som till exempel "farfar, badrum, T".
Vi lekte ocksa en annan lek dar man skulle ta med sig en julklapp som man inte langre ville ha. Det var allt fran tangentbord till ljusstakar. Manga skratt nar vi oppnade de!
Sedan runt halv 2 drog hela ganget hem och jag gick och la mig.
Nu ar det som sagt den 25e och jag och min vardmamma har planerat dagen. Vi ska ta en kopp kaffe, en chokladask och satta oss och kolla pa "Mamma Mia" som jag fick av min tyska kompis. Sedan ska vi lagga pussel tills vi somnar. Helt perfekt slappedag!
Puss och kram, och God Jul pa er! Tack for alla fina kort och ord (<3), alla fina julklappar och inte minst all omtanke. De blev trost allt en bra jul utomlands med en annan familj. Nasta ar ska jag ta igen allt jag har missat!
Peace.
Jag trivs sa bra i min nya vardfamilj att jag var 100% saker pa att jag inte skulle grata, men man ar ju inte gjord av sten trots allt. Pa morgonen ringde jag hem till min familj i Sverige for att onska god jul och for att prata av mig lite med de. Mamma blev jatteglad for vaskan jag hade skickat till henne och Emma blev ocksa glad for underkladerna fran Victoria's secret. Men inte minst blev hon helt utom sig av flygbiljetterna hon fick av mamma och pappa! That's right, i borjan av april kommer min kara syster hit i en vecka! Jag kan inte vanta alltsa, det ska bli sa mysigt att fa hit henne!!
Sedan gjorde jag mig iording och drog till min kompis Hannah, som ocksa ar utbytesstudent och kommer fran Tyskland. Vi bakade tyska julkakor och sedan oppnade vi presenter tillsammans! Jag fick sa himla manga fina saker fran Sverige. Mamma, jag ALSKAR odd molly trojan och jag har redan fatt helt galet manga komplimanger for den, fasten att jag inte har haft pa mig den!! Det ar riktigt sot=). Sedan fick jag massa svenskt godis och mat som aladdin, daim, polly, marabou, bilar, kalles kaviar och knackebrod. Mums! (Jag kan se de dar 10 extra kilona komma mot mig...). Jag fick ocksa ett julpussel och nar jag oppnade det, da brast det for mig. Tararna strommade, men inte for att jag var ledsen utan for att det var sa manga kannslor och intryck som gjorde att det svammade over lite. Mamma och jag sitter namligen varje jul med ett julpussel. Det ar ett nytt varje ar och man ska forsoka lagga var gubbarna pa bilden SER, inte var bilden visar. Sa du har ingen aning om vad du forsoker lagga. Vi brukar sitta sent in pa natten och snacka skit och lagga pussel, det ar lite varan grej, sa det var lite kannsligt att oppna julklappen men jag blev jatteglad! Min vardmamma, Marie-Josée, har lovat att vi ska lagga pusslet tillsammans.
Jag fick lana Hannahs telefon for att ringa Sverige och tacka. Nar jag ringde skrek hela slakten "HEEJ STIINAAA!". Sedan fick jag prata med mamma. Oj oj vad snyftigt det var, men som sagt, det var pa ett bra satt. Jag grat liskom inte "uuuuhuuu vad jag saknar eeeeer" utan mer som "uhuuu vad gulligaaaa ni aaar, jag alskar eeeer!!". Det var jattemysigt att prata med lilla mammas, men ocksa med Jose Gose Tise Tuss (morbror Johan). Snyft snyft, men jag njot hela tiden. Det ar svart att beskriva kannslan... Men tankt dig att du inte har traffat din familj pa 4 manader. Du ar alldeles full av glada minnen och intryck av de. Sa far du hora deras glada roster igen. Du kan inte riktigt na fram hela vagen eftersom du pratar genom en telefon, men eftersom det ar allt du har sa njuter du varje sekund av det. Sedan nar du lagger pa kanner du dig helt utvilad och du tar ett djupt andetag for att smalta alla intryck. Sedan svavar du pa moln resten av dagen.
Nar jag kom hem runt 4-tiden var det ful rulle. Hela slakten skulle komma ikvall, kalkonen var i ugnen, bordet dukat, julmusiken pa och vi packade in de sista julklapparna. Sedan kom hela ganget. Vi var runt 20 pers. Det var de trotta far- och morforaldrarna, den fulla och alltid skamtande morbrorn, smabarnen, foraldrarna och tanagringarna. Precis som det ska vara! Vi satte oss ner och at middag tillsammans, nu ar min franska sa pass bra att jag hanger med mellan skamten och kan vara social och trevlig.
Sedan oppnade vi presenterna. Alla satt i en ring och vi hade en skal med allas namn i. Det namnet som drogs fick ga och hamta en present och ge presenten till respektive. Sedan var det respektives tur att dra ett nytt namn som fick hamta nasta present osv. Jag fick ett par skridskor av min vardfamilj!! Jag hade sagt att jag skule kopa det men no need for that langre=D Sedan fick jag ocksa lite ljus mm till mitt nya rum, lite strumpor och sant. OH! Tack sa mycket for skivorna Sverige, Kings of Leon ROCKS!
Sedan var det dags for den kanadensiska julklappsleken. Alla hade blivit tilldelade en pesron, ett rum och en bokstav. Man skulle da ha tagit med sig en present till personen som skulle passa i rummet och som borjade pa bokstaven. Som till exempel "farfar, badrum, T".
Vi lekte ocksa en annan lek dar man skulle ta med sig en julklapp som man inte langre ville ha. Det var allt fran tangentbord till ljusstakar. Manga skratt nar vi oppnade de!
Sedan runt halv 2 drog hela ganget hem och jag gick och la mig.
Nu ar det som sagt den 25e och jag och min vardmamma har planerat dagen. Vi ska ta en kopp kaffe, en chokladask och satta oss och kolla pa "Mamma Mia" som jag fick av min tyska kompis. Sedan ska vi lagga pussel tills vi somnar. Helt perfekt slappedag!
Puss och kram, och God Jul pa er! Tack for alla fina kort och ord (<3), alla fina julklappar och inte minst all omtanke. De blev trost allt en bra jul utomlands med en annan familj. Nasta ar ska jag ta igen allt jag har missat!
Peace.
missed me?
Jag vet att jag har varit daligt pa att uppdatera min blogg, MEN jag har ett bra skal!
Jag har precis bytt min vardfamilj, det tog en manad i helvetet att gora det. Det var riktigt riktigt struligt, AFS ville inte hjalpa mig overhuvudtaget, jag blev "kidnappad", jag grat dagligen, jag fick ingen respekt, folk behandlade mig som en 10aring osv. Det gick till och med sa langt att jag var nara pa att ge upp och aka hem, flygbiljetterna var bokade och vaskorna packade. Men tack vare mina helt och hallet fantastiska foraldrar som hjalpte mig igenom denna process bestamde jag mig for att ge det en chans till.
Vardfamiljen som jag hittade i borjan av processen, som AFS inte kollade upp forens efter en manad(!!), bor jag nu hos. Jag flyttade fran en liten skithala till en storre stad. Det ar helt galet vilken skillnad det ar! Folk ar mycket mer sociala, nyfikna, utatriktade och aktiva. I min forra vardfamilj spenderade jag min mestadels tid pa soffan, forst trodde jag att det jag mig det var fel pa, men nu har jag verkligen fatt bevisat motsatsen. Jag har varit upptagen varje dag sedan jag kom hit. Folk fran skola drar med mig pa skidakning, jag har borjat i volleybollaget, jag har varit och shoppat (lite for mycket...) , jag har borjat trana och massa annat. Jag ALSKAR det. Jag har fatt fler vanner i skolan har efter tre dagar an vad jag fick efter tre manader i den forra skolan.
Min vardfamilj ar ocksa toppen! Det ar en ensamstaende mamma med en son som ar 13. Mamman ar underbar, hon ar mer som en van an en vardmamma. Full av energi och ideer. Min vardbror ar jattenyfiken och jatteglad for att jag ska bo med de. Han gor allt for att se till att jag har det bra. Som har om dagen nar jag kom hem fran simmningen och hade missat middagen. Sa fort jag kom innanfor dorren fragade han "ar du hungrig, vill du ha middag?" och sa sprang han ivag och varmde min mat och dukade bordet. Hihi. Jag ar helt foralskad i min vardfamilj, tank hur olika folk ar i staden och pa landet...
Jag ar jatteglad att jag antligen har flyttat. Nu kanns det som om jag kan borja leva mitt utbytesstudentar som det verkligen ska vara!
Tack mamma och pappa. Utan er hade jag ALDRIG klarat av detta. Ni betyder allt for mig. Jag alskar er hogst.
Jag har precis bytt min vardfamilj, det tog en manad i helvetet att gora det. Det var riktigt riktigt struligt, AFS ville inte hjalpa mig overhuvudtaget, jag blev "kidnappad", jag grat dagligen, jag fick ingen respekt, folk behandlade mig som en 10aring osv. Det gick till och med sa langt att jag var nara pa att ge upp och aka hem, flygbiljetterna var bokade och vaskorna packade. Men tack vare mina helt och hallet fantastiska foraldrar som hjalpte mig igenom denna process bestamde jag mig for att ge det en chans till.
Vardfamiljen som jag hittade i borjan av processen, som AFS inte kollade upp forens efter en manad(!!), bor jag nu hos. Jag flyttade fran en liten skithala till en storre stad. Det ar helt galet vilken skillnad det ar! Folk ar mycket mer sociala, nyfikna, utatriktade och aktiva. I min forra vardfamilj spenderade jag min mestadels tid pa soffan, forst trodde jag att det jag mig det var fel pa, men nu har jag verkligen fatt bevisat motsatsen. Jag har varit upptagen varje dag sedan jag kom hit. Folk fran skola drar med mig pa skidakning, jag har borjat i volleybollaget, jag har varit och shoppat (lite for mycket...) , jag har borjat trana och massa annat. Jag ALSKAR det. Jag har fatt fler vanner i skolan har efter tre dagar an vad jag fick efter tre manader i den forra skolan.
Min vardfamilj ar ocksa toppen! Det ar en ensamstaende mamma med en son som ar 13. Mamman ar underbar, hon ar mer som en van an en vardmamma. Full av energi och ideer. Min vardbror ar jattenyfiken och jatteglad for att jag ska bo med de. Han gor allt for att se till att jag har det bra. Som har om dagen nar jag kom hem fran simmningen och hade missat middagen. Sa fort jag kom innanfor dorren fragade han "ar du hungrig, vill du ha middag?" och sa sprang han ivag och varmde min mat och dukade bordet. Hihi. Jag ar helt foralskad i min vardfamilj, tank hur olika folk ar i staden och pa landet...
Jag ar jatteglad att jag antligen har flyttat. Nu kanns det som om jag kan borja leva mitt utbytesstudentar som det verkligen ska vara!
Tack mamma och pappa. Utan er hade jag ALDRIG klarat av detta. Ni betyder allt for mig. Jag alskar er hogst.
torsdag 4 december 2008
Innan resan...
Halla!
Idag har jag hallt foredrag for de sma barnen igen. Det gick bra, men det var HELA dagen sa jag var helt slut nar jag kom hem, tror jag holl 6 klasser eller nagot. MEN, ikvall ska jag aka till New York med min vardfamilj samt hela tjejganget med utbytesstudenter! Det ska blir sa J***A roligt! Vi ska gora massa turistiga saker, se Mary Popping pa Brodway, aka till China Town, SHOPPA och dessutom ska jag traffa min halvsyster, Anna, som bor dar for narvarande. Hoppas vi hinner allt pa tre dagar bara... Mamma och pappa har varit sa gulliga och satt in pengar pa mitt konto sa nu kan jag shoppa hamningslost;) hihi, tack!
Nu ska jag packa det sista och sedan bar det av! Hoppas ni far en bra helg dar hemma ocksa.
PEACE
Idag har jag hallt foredrag for de sma barnen igen. Det gick bra, men det var HELA dagen sa jag var helt slut nar jag kom hem, tror jag holl 6 klasser eller nagot. MEN, ikvall ska jag aka till New York med min vardfamilj samt hela tjejganget med utbytesstudenter! Det ska blir sa J***A roligt! Vi ska gora massa turistiga saker, se Mary Popping pa Brodway, aka till China Town, SHOPPA och dessutom ska jag traffa min halvsyster, Anna, som bor dar for narvarande. Hoppas vi hinner allt pa tre dagar bara... Mamma och pappa har varit sa gulliga och satt in pengar pa mitt konto sa nu kan jag shoppa hamningslost;) hihi, tack!
Nu ska jag packa det sista och sedan bar det av! Hoppas ni far en bra helg dar hemma ocksa.
PEACE
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
